Apropå mellandagsrean minns jag hur jag mådde för exakt ett år sedan.
Jag minns att julafton var tuff då jag kände mig konstig i kroppen. Inget kändes behagligt.
Juldagen gick den omtalade "slemproppen" och vi var inne på bb en sväng men kom hem och tänkte att det nog skulle dröja.

Annandagen mådde jag återigen knasigt. Orkade ingenting men kom iväg på en "titt" på mellandagsrean med svärisarna. Hittade kappan jag länge fluktat på och fick knappt på mig den men den blev min. Det var nog allt...min ork var slut och jag orkade knappt dricka kaffe på fiket utan ville bara hem.

Dagen därpå åkte svärisarna hem och kvar blev vi. Väskan var packad men jag visste inte om jag skulle orka till 7:e januari. Jag tog mig Dock till gymmet och körde ett pass. Varför inte? Gjorde mig gott.

Sedan började ju allt tidig morgon den 28/12-2013.
06:ngnting klav jag upp med återkommande smärta i magen.
Kunde inte somna om så jag ringde in till bb. Där fick jag till svar att ta en bricanyl (inget jag önskar min fiende) och gå till sängs. Gjorde som jag blev tillsagd, vaknade vid lunch och skakade som ett asplöv...bricanylen....
Försökte äta ngt och kom på att jag kunde rensa lego för att komma på andra tankar. I did.... Vattnet gick på vägen ner till golvet.
Hahaha...yes! Snart kommer beben tänkte jag.
Fick även bekräftelse på mitt crap:iga mående senaste dagarna.
Mathias lyfte knappt blicken från skärmen...
Jag ringde in till bb och de ville först inte tro på att det var vattenavgång.
Men sedan sa det att vi kunde komma när vi kände oss redo och vi stressade verkligen inte in.

Jag ringde syrran som kom och hjälpte mig att skruva ihop spjälsängen och packa lite mer.
Hon fick mig att vara trygg och tig varje kliv med mig. Så underbart.
Mathias fortsatte plugga utan att hetsa upp sig.
Vid 16:30 åkte vi in och syster var med.
Fick lov att bevisa vattenavgång så vi gick upp och ner i trappor, dansade, steppade osv.
Är det var fastställt ville jag hem om de inte tänkte snitta mig samma kväll. Kl 19-20 kom läkaren in och meddelade att vi snittar så fort det gör.
22:01 kom vårt andra kärleksbarn till världen. Vilken underbar känsla!
Denna lilla skapelse var min.

Och nu har det snart gått ett år. Svårt att greppa och lite jobbigt att tiden rusat iväg.
På sönda fyller kärleksbarn no2 ett år. Ett år!?

 

Malin

27 december 2014 10:05

Åhhh underbart,,, dock är det otroligt vad fort tiden går,,, så fina bilder :) kramar till er alla

http://mamma-till-4bloggplatsen.se

myrealworld

27 december 2014 22:09

Tack min vän! Det går för fort :)
Kram till er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej vänner! Jag kommer sluta blogga här och istället skriva på www.Tolou.se Min blogg har alltid fungerat som min ventil då jag började blogga när jag led av min depression för snart 10 år sedan. Jag har mått bra av att dela mina tankar och d...

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1254608282"

Vi har haft en fördjävlig höst med alla tänkbara sjukdomar. M har drabbats hårt och varit sjuk lääänge. Igår fick läkarna napp och det visar sig vara Twar. Han har nu fått ny medicin och jag hoppas så att han ska tillfriskna. Han har haft hög feb...

Vid matbordet kring nära och kära gick vi laget runt och alla fick berätta det bästa med 2018. Några berättade om nya anställningar, andra om ett mer hälsosamt liv och min syster om att hon slutade röka. När min tur kom var det för privat att dela ...

Efter min penicillinkur och en sjukdomsperiod på ca 9 veckor var det dags för vår stora som åkte på halsfluss och fick ta två antibiotikakurer då de gav honom fel första gången. Sedan var det dags för M som nu är inne på sin fjärde vecka av sjukdom...