...Thats under My bed
Get along with the voices inside of My head.
En favorit låt just nu!

Idag har det varit lättare.
Tror det hjälpte att gråta en lång stund och släppa ut allt.
Lät mig bli tröstad och lät mig känna det som behövde vidröras.

Efter mys och frukost sa Tias att han skulle ta med sig pyret ut en sväng för att shoppa lite.
Kan ni tänka er, egentid för de och tid för mig. Lycka och återhämtning.
Jag ställde mig i duschen och bara va, så skönt. La mig sedan och vilade till de kom hem.
Sen var det dags för milisens kalas. Pyret som ff är lite hängig var tapper och vi fick fira stora tjejen en liten stund iaf.

På kvällen nu har jag suttit på ett fik med älskade bästisen och bara gått igenom allt från stort till smått.
Lycka och återhämtning.

Hann hem för att pussas men min vackra unge och sen lägga honom. Vilken fin dag!

Nu ska jag lägga mig bredvid min älskade och känna magen leva runt lite.

Blev hemma idag med. Lillen var snorig och rosslig så det fick bli så.
Fråga inte vad vi har gjort.
Barnet ville leka heeela tiden. "Mamma, var är du?" "Maaaamma lek med mig" Mamma kan du vara tjuv" osv.

Nu står jag och väger mina ord. Ska jag säga det som låter mysigt och gulligt? Måla upp hur myyyysigt vi har haft det och hur fint vi lekt och pysslat heeeeeeela dagen?

ELLER ska jag vara ärlig?
Som i att jag velat skrika att jag inte vill leka. Att jag suckat åt att vara ständigt klängd på. Ständigt behövd. Att jag tjurat över att pyret inte kunnat roa sig själv en enda sekund?
Att jag är helt orkeslös och bara vill vara för mig själv. Inte ngn längre stund men en dag utan att ngn ropar på mig och kräver ngt av mig.

Ska jag berätta den irritation jag känner över att min kära, fina sambo har förmågan att stänga av, stänga ute allt brus. Att jag vill vara så obrydd som han. Att skita i det dåliga samvetet som sveper över mig när jag bara tänker tanken att inte finnas för mitt barn i ALLT.
Att för en dag släppa helhetsperspektivet så att pappan kan ta det.

Hur jag får ångest över att jag märker att mitt barn känner av hur less jag blir emellanåt.

Hur jag är trött på att vara sjuk och fångad i min kropp. Minsta rörelse ger mig kramper och leder till utmattning.
Hur jag igår såg en bild av min kropp bakifrån och tappade andan av hur jag såg ut. Hur jag bara vill gråta över kroppens förvandling.
Många säger att det kommer gå tillbaka och jag kommer hitta min kropp igen men i detta nu vill jag bara dra ngt över mig som täcker allt som är överdimensionerad på min kropp.
Hur jag klandrar mig själv för allt jag äter eller inte äter.
Allt utom min fina mage. Eller det fina innehållet.

Ska jag nämna hur tyst jag blir när allt kommer omkring. Hur mina tankar karvar i mig.
Hur jag blir rädd för det jag känner och minns det som varit. Hur jag känner att mitt svarta hål slukar mig (igen).
Just idag. Just nu.
Det är nog den utdragna förkylningen. Eller hormoner. Eller bådeoch eller bara allt. Jag vet inte.

Ca två månader kvar då.
När jag var gravid med pyret så kom oron tidigare men denna gång har den börjat komma nu.
Oron kring hur liten i magen mår.
Om allt är okej. Om ngt är fel. Om den ska klara sig. Om den är hel.
Fy vilka tankar man kan ha.
Ofta tänker jag på hur jag skulle hantera det om ngt skulle vara fel.

Känner mig så otroligt tacksam och lycklig över mitt liv. Över min kärlek och liven vi skapat.
Den vackra ungen som är allt för mig och den vackra i magen som ska smälta våra hjärtan minst lika mycket.

Igår uttryckte pyret att han kände sig hängig och hade ont i halsen.
Imorse hördes det att han inte var 100 så vi fick splitta vab:andet.
Jobbade halvdag och sen har vi myst. Har iiiiingen ork till lek och stoj så det blev julfika och film.
När ska detta sluta?

Det jag saknar utöver att vara frisk är att träna. Min kropp värker, det brukar den göra efter en vecka utan aktivitet.

T v å veckor kvar på jobbet hörni... Wow var tog tiden vägen?

Igår kom äntligen dagen som bokades in för en månad sen.
Eller dagen som Mathias hade bett mig strecka, allt skulle bli en överraskning.
Han hade ordnat med barnvakt och efter att jag fixat mig åkte vi in mot söder. Först hamnade vi på restaurang Tehran där vi mumsade i oss god mat och dryck.
Sen åkte vi vidare ner till Rival där vi skulle gå på en föreställning som visade sig vara "Pappan" med Henrik Hjelt. Härlig föreställning!!!
Vilken kväll, jag gick som på moln.
Tack min älskade kärlek för allt det du är och för allt det du gör.

Fortfarande förkyld och eländig.
Jag planerar att gnälla om det till jag blir bra.
Hål är till för att fyllas. Med det sagt vill jag bara meddela att jag antagligen åkt på bihåleinflammation.
Jävla skit grej att åka på.
Halsen gör mindre ont medan bihålorna smärtar.

Kan man ta bort sina bihålor? Typ rotfylla dem?
Då skulle snoret bara rinna ut.

Ngt att tänka på?!

I helgen har jag bara blivit sämre.
Kul va? När man är iväg och allt.
Igår var det droppen, jag grät flera gånger av att jag var så sjuk och ynklig.
Tips: bli INTE dundersjuk när du är gravid.

Däckade vid tre på natten av utmattning och vaknade vid sex igen. Somnade om och sen vid nio var pyret uppe och pussade på mig.

Som sagt, helgen i Eksjö gick åt att vara döende.
Imorgon är det jobb som gäller. Få hålla tummarna för att jag är liiiite bättre då.
Sen på kvällen är jag bjuden på hemlig dejt med min älskling.
Han är så fin, har bokat in en helkväll bara för oss. Vi ska på ngt event...

Sov så gott och ha en skön måndag

Väcktes av lillen som tumlade runt och var orolig. Upp på toaletten, fylla på med nässpray och försöka hitta en bra sovställning.
Gav upp och har istället lagt en beställning på diverse tillskott på MM Sports. Bl.a ett antal burkar D-vitamin. Det höll mig Friskis förra året så det borde funka för så här kan man I N T E ha det.

Jag är så hungrig, önskar folk kunde kliva upp så jag få äta en stor frukost.
Sen duscha. Seeeeen ner till byn för fika. Hade gärna träffat tias vänner idag men då de har nyligen fått bebis känns det som risky business. Nä jag få ha egentid och glo på folk.

Nu har även bebis somnat... Jahaa
Lille pluttungen. Tänk att jag snart har två... Som är mina egna skapelser.
Känns ju helt galet.